Det kommer att ta tid, det får ta tid!
Det här kommer av olika anledningar att ta tid att skriva.
Dels handlar det om många års sjukdom och dels orkar jag inte skriva så mycket i taget. Sjukdomen gör mig trött och att läsa dagböcker och annat river upp mycket gammalt. Så allt blir en enda sörja. Men jag känner ändå att det är nyttigt att få perspektiv och kunskap om det jag glömt och förträngt. Jag vill inte, hur smärtsamt det än är, att åren som gått ska bli en tom lucka i mitt liv.